Dubbelmoral in my as!

I dag vill jag prata om mänsklig dumhet... en av de mänskliga dumheterna som toppar min lista är dubbelmoral!! Jag möter denna dumheten många gånger i veckan, och oftast är det koncentrerat till en och samma persontyp, ja jag menar inte person, utan typ av folk... lite Brorduktig mentalitet som retar gallfeber på mej, det riktigt vänder sig i magen när folk som faktiskt själv gör tabbar tex missar tider, glömmer viktiga saker mm inte klarar att någon annan gör samma fel, precis som om man inte har något jävla kort och långtidsminne när det gäller sina egna "floppar", och helt ogenerat raljerar över någons tabbe, kanske rent av samma tabbe personen själv gjorde förra veckan.... ahahaha jag blir fan i mej tokig på sånt.... Har man sådana problem med att ha brister borde man verkligen jobba med sina brister, och lägga ut dem i dagsljuset, lite ödmjukt... näe i stället väljer man att "glömma" och för att krydda moset så är man högljudd över någons miss, allt för att "mörka" sin egen svaga person... till denna persontypen brukar följa många och långa utlägg om sin egen förträfflighet... uhuhuh... Jag tar värklien avstånd från dubellmoral, det finns bara en sak som retar mej mer å det är folk som ente kan stava!!!!

Sunday bloody sunday.......

Jaha, nu är söndagen kommen igen... never ending story... Fast i dag känns söndagen ganska okey, har varit lite social i helgen och haft en mycket trevlig kväll med gamla goa vänner, känns som en evighet, men också som om vi aldrig varit ifrån varandra... Så idag har jag lite energi att kaaaanske rent av göra lite vårstäd i boningen. Ganska fånigt att det ska behövas, varför gör man det egentligen? Det är ju hyfsat rent, inte smutsigt så man blir sjuk eller hamnar i Tv-tablån under Rent Hus... Och varför är det just jag som måste göra det?? Hur kan det vara att jag som är en så självständig kvinna med en modern inställning till jämnlikhet som anser att det ska städas??? Hrmmm... Är det så att jag har mot min vilja hamnat i den berömda "Kvinnofällan" konstigt ord... Har alltid undrat vad det är, en gigantisk björnsax som det ligger massa fastklämda kvinnor i som skriker kampsånger??!! Aja, hur som helst så verkar det faktiskt som om jag också ligger där och kvider nu... tillsammans med dammtussar och grus... det är kanske smutsen som är det stora problemet, inte männen (fast det kanske är samma sak) Jag tycker det är riktigt skönt när det är nystädat, fast det behöver ju inte nödvändigtvis vara just jag som måste göra det!!! Jag skulle kanske göra revolution och sätta männen i min familj på skitjobbet!! Ha ha ha, det skulle vara en härlig smocka i kvinnokampen:) näe nu hör jag skiten ropa: Mög till alla, skurborstar till alla!! Jag kryper till korset, som en lydig hustru och hämtar svabbhinken!!!

Berg & dalbana

I dag känns livet lite bättre än dagarna som förflutit.... Sorg har passerat som en vind genom min kropp.... Han kom som en gåva, och var bara ett tillfälligt lån fån naturen, gud gav, gud tog tillbaka.......Jag har funderingar varför man måste gå igenom så mycket, klart man kan skydda sig från smärtor, men jag gissar på att man blir blåst på ultimat lyckokänsla i samma veva!

Det är ju själva fan att man inte bara kan välja lite som man vill av känslor och upplevelser, tex när man vaknar upp på morgonen så skulle man kunna välja att i dag, då vill jag börja lite soft med en rolig upplevelse, ja tex att jag fick vin till frukostmackan och chefen ringer och säger att det är okey att komma till jobbet lite "på dorren"... ja sen kan jag känna att nu är det för mycket flum, måste ner på jorden lite, då kommer skatteverket och gör en oanmäld revision på min bokföring... när man då fått en stämnings och pulshöjare jag då planerar man lite soft igen, kanske chefen säger att min bokföring var så fantastiskt bra så han ger mej 5000 ;. så där lite under bordet så jag slipper skatta för det, men då kan man tänka sig att det är dags för lite motgångar och det visar sig vara leksakspengar från hans Monopolspel hemma... Ja lite så där lagom gung i vardagen, lite problem blandat med lite glädje i en härlig vardags mix... Kan man inte få önska denna möjlighet för att göra livet lite behagligare? Jag känner mej lite mojig i huvudet, ledsamma saker gör mej alldeles orkeslös och motståndsfattig, därför blir dagens blogg grå och slät, men jag kommer igen, var så säker!!!!!!!

Jävla skitjobb!!!!

Jaha, nu är helgen snart slut.. Söndagar är sååå tråkiga oftast! Känns som veckans väntrum, något man bara väntar ut.... Ny arbetsvecka väntar, nya problem att lösa... om man lyckas lösa de alltså! Är verkligen bara livet en hinderbana? Från start till mål (Vilket jävla mål alltså, belöningen är att dö) Ja, visst är där lite vätskekontroller på vägen, men ändå? Är det så det ska vara? När ska man kunna luta sig tillbaka och njuta, jag menar mer än de 5- 10 minuterna efter en god middag..... Ja har ett jättetrevligt arbete, en härlig familj och fina vänner, men alla bekymmer tar större plats? Varför? Har alla det så? Eller hela mänskligheten har accepterat dessa urdåliga avtal med Livet? Konstigt, hade Livet varit en arbetsplats hade facket fan imej lagt sig i och kallat till förhandling med Gud, eller vem fan som nu är chef, han kanske bara är VD??? De största och trevligaste uplevelserna på Arbetsplatsen Livet, är nog provanställningen de första åren, då VD´n kollar om man pallar trycket och utsätter en för barnsjukdomar, skola, sprit och sen barnafödande! Fixar du det så är du anställd, då börjar monotonin och löpande band kneget!!! Näe jag tror jag ska strejka, söndagar så jag inget om i mitt anställningsavtal, ska prata med resten av kroppen om en ev "Lock out" Jag ska fan i mej sätta press på Chefen! Väck med söndagar, fler lördagar & inga djävla baksmällor!!! Annars säger jag upp mej!!!!

En bra dag, en bra Bloggstart

Ja, nu har man själv ramlat i Blogg Träsket... Jag har tjatat på mina döttrar och svärson att hålla sina bloggar bättre uppdaterad, så nu får jag väl själv göra en samhällsinsats!! Detta allra första haltande Bloggförsök kommer nog inte bli särskilt djuplodande och färgstarkt, men jag är en "slow starter" och min förhoppning är att det ska bli fullt av starkt språk och starka åsikter, som jag förmodligen är känd för.... När jag var yngre var jag alltid rädd för vad folk skulle tycka om jag hade för mycket att säga, och om jag uttryckte mej för starkt.... men med åren och rynkorna bryr jag mej bara mindre och mindre om vad andra säger om min person, för det är precis så MIN person, gilla läget eller gå!! Detta gäller dock inte riktigt för min familj, dessa har stort inflytande på mitt uppförande, dessa älskade människor har jag inte råd att förlora, varken fysikt eller i anseende...